Framsida » Nyheter » Uppdatering av Torneås arkeologiska inventering

Uppdatering av Torneås ar­ke­o­lo­gis­ka inventering

Staden Torneå grundades i 1621 på Suensaari. Den var världens nordligaste stad i 168 år. De äldsta kulturlagren och strukturerna i staden finns fortfarande bevarade under dagens stad. Inom det gamla stadsplanområdet i Torneå har de stadens arkeologiska kulturlagren, som är äldre än den stora ofreden (isoviha på finska), blivit skyddade enligt Finlands fornminneslagen (muinaismuistolaki) (295/1963).

Med kulturlager avses de spår av mänsklig aktivitet som är synliga i marken – jordlager, avfall, byggnadsrester och föremål. Kulturlagren kan bestå av människotillverkade material eller kan ha bildats av naturligt jordmaterial med spår av mänsklig aktivitet.

När staden byggdes har ofta påfyllnadsjord förts till platsen, ovanpå vilket nya byggnader har rest sig. På så sätt har gamla spår av människors liv och strukturer bevarats och täckts av nya lager. I Torneå har flera arkeologiska fältundersökningar genomförts där bland annat grunder till byggnader, trästrukturer och källare samt rester relaterade till gator har påträffats.

Tornedalens museum genomförde en uppdatering av den stadens arkeologiska inventeringen i hösten 2024. Där fastställdes var 1600- och 1700-tals kulturlager och rester kan ha bevarats och var de kan ha förstörts. I uppdateringen kategoriserades fastighets- och gatuområdena inom Torneå stads fornminnesområde i röda områden, där 1600-talets lager sannolikt är väl bevarade, gula områden, som omfattar delvis förstörda delar av 1600- och 1700-tals stadsområden och stadsområdets periferi, samt förstörda områden där äldre kulturlager sannolikt har förstörts helt.

Den föregående stadens arkeologiska inventering gjordes år 2000. För första gången fastställdes då bevarandet av stadens gamla lager på fastighetsområden. I uppdateringen användes år 2000 som grund. Bevarandet av kulturlager på fastigheter och gator bedömdes utifrån resultat från arkeologiska undersökningar. I uppdateringen ingick också gatuområden där bevarandet av kulturlager inte tidigare hade bedömts.

Uppdateringen av stadens arkeologiska inventering fungerar som ett verktyg för att hjälpa till att definiera vilka arkeologiska undersökningar som eventuellt kan behövas på planerade markanvändningsområden.

Arkeologiska undersökningar ger oss en bild av stadens utseende under olika årtusenden. Till exempel, på 1600-talet kan stadsbilden i Torneå ha varit öppen och byggnaderna var placerade i mittdelen av tomterna, medan på 1700-talet byggdes tomterna som slutna innergårdar. Föremålsfynd ger oss information om samtida människors levnadsstandard och handelsnätverk.