Personalen på Tornedalens museum gjorde ännu ett rekordår för museet, då antalet besökare översteg rekordsiffrorna från 2023. År 2024 hade museet nästan 11 000 besökare, och utanför byggnadens väggar nådde museet så många som 1888 personer.
“Talet om museernas samhälleliga påverkan har varit livligt den senaste tiden. Jag upplever att vårt museum är en synlig och tillgänglig expert inom sitt verksamhetsområde i Tornedalen. Vi är välkända, och man vet att man kan vända sig till oss i olika frågor som rör historia och kultur,” säger museichef Titta Kallio-Seppä. “Vi har fått uppmuntrande respons på museets verksamhet samt stipendier och bidrag för olika projekt som vårdar kulturarvet. Museet har nått fler människor även utanför själva museet genom streamande föreläsningar och genom att museets personal har varit närvarande i kommunerna i regionen.”
Jubileumsår och gränsöverskridande museiarbete
År 2024 inleddes med offentliggörandet av museets 110/10-årsjubileum, eftersom museiverksamheten i Torneå fyller 110 år och Tornedalens museums roll som ett gemensamt museum för Torneå och Haparanda firar 10 år. För jubileumsåret skapades en egen grafisk profil, och året fick temat “Vårt gemensamma museum – Meän museo”. Under året har museet satsat på Haparanda, Tornedalens gränsöverskridande gemensamma historia och meänkieli. Och naturligtvis på att fira allt detta, exempelvis med födelsedagsfirandet som hölls i juni och Arkeologidagarna i slutet av året, där svenska och finska arkeologer samlades på museet.
Meänkielis roll som en viktig del av tornedalsk identitet har också lyfts fram i museets verksamhet. Meänkieli och tornedalsk identitet har varit framträdande i årets tillfälliga utställningar: Kvinnans röst, Ett enda brev från mor – Yks ainua preivi mammalta och Porträtt, språkliga biografier och röster från Tornedalen och Malmfälten. En av årets överraskningsutställningar var vårens Nationalmuseet kommer på besök, då Finlands Nationalmuseet visade upp några av sina mest kända skatter, som verket Anfall målat av Eero Isto från Alatornio, på Tornedalens museum.
Förutom utställningarna firades meänkieli i september med seminariet Meänkieli och museer – minuriteetit enämpi framile museoissa. Under året har museet också översatt basutställningens texter till meänkieli. Översättningarna har sammanställts i denguiden på meänkieli Kaiti Tornionlaakson myseymhiin, som kan lånas under en utställningstur och köpas i museibutiken. Boken har skickats till tryck och vi väntar på att få den i början av året. Adam Huuva har läst in texterna som ljudfiler, vilka kommer att göras tillgängliga för alla på museets webbplats i januari 2025.
Samlingar som reser över gränserna
Generellt har samlingarna även i år fått många fina föremål, fotografier och arkivmaterial, till exempel om Tervola Koivu stationens restaurang samt material relaterat till turism från Ylitornio och Muonio områden. Som en stor donation fick museet material som beskriver tornedalsbon Matti Pajunens livsverk inom den lokala idrotten, särskilt inom bandy. Bland de nya arkivsamlingarna som kommit till hembygdsarkivet kan föreningen Tanssii tätien kanssa ry nämnas.
I början av året undertecknade Haparanda stad och Torneå stad ett avtal om att flytta en fotosamling till Tornedalens museum för att vårdas där. Samlingen, som ägs av Haparanda stad, består av negativ och fotografier av fotograf Mia Green och fotostudio Roll-foto, som var verksamma i Haparanda. Materialets kartläggning och organisering börjades under sommaren och kommer att fortsättas under året 2025.
Man kan nu bekanta sig med Tornedalens museums samlingar i Finna. Museet har lagt till information om cirka 200 digitaliserade objekt i sökportalen, som upprätthålls av Nationalbiblioteket, inklusive både föremål och fotografier, främst sådana som visas i museets basutställning. De publicerade materialen ger en inblick i Tornedalens kulturarv. I framtiden kommer fler objekt att läggas till i Finna som en del av museets samlingsarbete.
Skogsförvaltningen och byggprojekten i området gav många uttalanden
I det regionala ansvarsmuseets arbete kretsade året kring teman som samlingar, renovering av byggnader och museitjänster. Tillsammans med andra regionala ansvarsmuseer i Lappland fortsatte vi att arrangera LaMu-kaffeträffar, det vill säga distanskaffemöten för alla Lapplands museer. Teman i år inkluderade bland annat skadeinsekter i museer, kulturmiljöer, samt försäljning och marknadsföring.
Arbetet med att lyfta fram fornlämningsplatser i Tornedalen fortsatte i år i Vojakkala, där en informationsskylt om finska kriget placerades vid minnesmärket i Elsanvainio i samarbete med Torneå hembygdsförening, Vojakkala ungdomsförening och byaföreningen. Evenemanget var en del av Europeiska kulturmiljödagarnas program.
Av Tornedalens museums vandringsutställningar besökte utställningen Naisen ääni – Kvinnans röst under året Tervola, där regionforskaren och arkeologen också deltog i sommarens temakvällar vid hembygdsmuseet. Regionalforskaren och experten inom byggnadsvård deltog i ett publikevenemang vid Aavasaksa, där Kejsarstugans historia och renoveringsarbeten presenterades. Hela det regionala teamet deltog i år i Torneå-dagarna och MuonioFästen för att prata om regionala musei- och kulturmiljötjänster.
När det gäller kulturmiljöuppdraget har året präglats av många stora markanvändningsprojekt i Tornedalen och särskilt i kommunerna i den södra delen av vårt område. Museet har gett cirka 180 utlåtanden i olika markanvändnings- och tillståndsfrågor samt planer, och över 190 utlåtanden om skogsbruksanmälningar. Dessutom har museet deltagit i cirka 40 myndighetssamråd och genomfört cirka 15 besiktningsbesök om den byggda kulturmiljön.
Inom det arkeologiska kulturarvet framträder särskilt uppdateringen av den stadsarkeologiska inventeringen i Torneå som genomförts av museet. Vidare har 50 fasta fornlämningar eller andra kulturarvsobjekt inspekterats inom ramen för myndighetsarbetet.
Håvning på väg till Unesco
Torneå och Haparandas gemensamma kulturarvskoordinator började i januari sin tjänst med fokus på immateriellt kulturarv och världsarv, med särskild inriktning på att utarbeta en gemensam Unesco-ansökan för Sverige och Finland om Torneälvens håvfiskekultur. Beslut om upptagning på listan väntas i december 2026. En videodokumentär som kopplas till ansökan och produceras av Brightnest får premiär våren 2025 och kommer att publiceras permanent på bland annat Unescos och Tornedalens museums webbplatser. En utställning om Unesco-ansökningsprocessen öppnar i juni 2025 på Tornedalens museum.
Med finansiering från Interreg Aurora har museet även anställt en projektledare för det tidsbegränsade projektet Torne Valley Dipnet Culture (TVDC), som pågår fram till februari 2027. Projektet syftar till att bevara och främja håvfiskekulturens kulturarv. Inom projektet skapas en hållbar skyddsstrategi, ökas kännedomen om traditionen, dokumenteras historien och landskapet vid forsarnas områden samt utarbetas planer för restaurering och skydd av områdena.
Även femteklasserna från Torneå och femte- och sjätteklasserna från Ylitornio fick bekanta sig med håvning vid Kukkolaforsen genom projektet Kläpit lipolle, som är ett samarbete mellan Tornedalens museum, Aine konstmuseum och ProSiika rf. Projektet har finansierats av Outokaira tuottamhan ry med EU:s Leader-finansiering. Nästa år kommer nästa omgång femteklasser från Torneå samt femte- och sjätteklasser från Pello att få uppleva forsen.
