Arkeologiska sällskapet i Finland anordnar Arkeologidagarna 2024 i samarbete med Tornedalens museum. Arkeologidagarna firas den 28–29 november på Aine Konst Museum.
Arkeologidagarna är det största årliga evenemanget för Arkeologiska sällskapet i Finland, där arkeologer samlas för att höra och diskutera aktuella ämnen och forskning med anknytning till arkeologi.
Arkeologidagarna i Torneå är de första där arkeologer från Finland och Sverige samlas för att diskutera gränsöverskridande fenomen.
Dagarnas presentationer fördjupar sig i ny forskning utifrån framför allt två perspektiv: Arkeologisk kunskap och Arkeologi över gränser. Ämnena för presentationerna omfattar bland annat den senaste forskningen relaterad till Sveriges kung Karl XII:s död, samt effekterna av byggandet av vattenkraft i norra Sverige på kulturarvet.
Dagarna har också presentationer om Tornedalens arkeologiska forskning. Presentationerna diskuterar bl.a. Betydelsen av den stora Piispankivi-stenstrukturen på Torneå Iso-Huituri ö, de arkeologiska undersökningarna i Kainuunkylä i Ylitornio undersöks ur ett nytt perspektiv och forskningen om Silbojokk/Silbbajåhkås övergivna kyrka och kyrkomark utforskas.
Tornedalens museum firar i år sitt 10:e år som ett gemensamt museum för Torneå och Haparanda. Arkeologidagarna är en del av Tornedalens museums jubileumsprogram med syfte att skapa en djupare koppling mellan svensk och finsk arkeologi.
Tornedalens museum är glada över det kommande arrangemanget. “Arkeologisk forskning är en viktig del av förståelsen av Tornedalens historia. Inom arkeologin är det nuvarande gränsöverskridande forskningssamarbetet viktigt, eftersom företeelserna liknar varandra inom ett brett område, säger Tornedalens museums museichef Titta Kallio-Seppä.
Bild. Piispankivi är en stor kubformad struktur gjord av natursten i norra delen av Torneås Iso-Huituri ö på dess högsta punkt (5–7,5 m över havet). Dess väggar är lagda av stora stenar i form av en kvadrat. Den maximala sidlängden är ca. 6 m, och höjden på strukturen är mer än 2,5 m. Röset har ansetts vara en gränsmarkering mellan biskoparna i Uppsala och Åbos stift, som troligen byggdes i mitten av 1300-talet. Strukturen är den mest historiskt betydelsefulla av fornlämningarna i hela Bottenvikens nationalpark. I presentationen omprövas innebörden av strukturen utifrån nyare forskning. Foto: Titta Kallio-Seppä