Tornedalens levande håvfiskekultur
Tornionjoki håvfiskekultur – Håvfisketraditionen i Tornedale har nominerats av Sverige till Nationella immateriella kulturarvslistan 2018 och 2023 som kandidat till Unescos immateriella kulturarvslista.
I november 2017 utsåg det Finska undervisnings- och kulturministeriet Torneälvens traditionella håvfiskekultur på den nationella listan över levande arv och 2024 till UNESCO-kandidat. Den nationella listan kompletteras med jämna mellanrum och det är möjligt att lämna förslag till UNESCO:s internationella listor över immateriella kulturarv.
Tornedalens håvfisketraditionen ska nomineras till Unescos representativa lista över immateriellt kulturarv under 2026. Håvfisket är en levande tradition som sedan flera hundra år tillbaka förenar och engagerar boende vid Torneälven. Det gränsöverskridande kulturarvet är vardag för lokalbefolkningen, men unik i världen, och en del av deras identitet. Den fortsätter att vara levande och förs vidare från generation till generation. Det involverar specifika och unika metoder, hantverkkunskaper, ett hållbart förhållande till naturen, färdigheter, verktyg, kulturella utrymmen och evenemang i ett autentiskt forslandskap.
Fenomenet kännetecknas också av att det förekommer och fortsätter på båda sidor om gränsälven, inom två olika rikens territorium – en ett kungarike och en republik. Fiskekulturen och dess utövare står i nära samspel med naturen och sin miljö. Tradition är en integrerad del av en gemenskaps identitet. Fenomenet har behållit sin särart, men utvecklats och anpassats till sin omgivning och fått en ny innebörd som en förstärkning av samhällets identitet och en ny sorts försörjning.
Som kandidat till Unescos lista över immateriella kulturarv
Sveriges nästa resmål som ska läggas till på UNESCO:s förteckning över mänskliga immateriella kulturarv gäller den traditionella håvfiskekulturen i Torneälven. Förslaget om gränsälven levande arv utarbetas i samarbete med Finland, det vill säga Svenska Institutet för Språk och folkminnen (ISOF) ansvarar för att samordna den multinationella ansökan. För Finlands del ansvarar Museiverket för beredningen i samarbete med Tornedalens museum och traditionsutövare. Ansökan ska lämnas in till UNESCO i mars 2025. Beslut om eventuellt upptagande till förteckningen skulle därför inkomma i december 2026.
Håvfisketraditionen i Tornedalen utsetts till den Sveriges nationella kandidatlistan för immateriella kulturarv i 2018. I november 2017 utsåg Finlands undervisnings- och kulturministeriet Torneälvens traditionella forsfiskekultur till nationella listan över levande arv. Förslag lämnas från den nationella listan till Unescos internationella listor över immateriellt kulturarv.
Hittills har Sverige tagits upp på Unescos lista över mänskliga immateriella kulturarv om multinationella destinationer den nordiska klinkbåtstraditionen (2021) som även omfattar Finland. I år (2024) väntar Sverige på beslut om nomineringen av fäbodbruk till förteckningen tillsammans med Norge.
Från Finland har hittils utvald utöver den klinkbåtstraditionen den finska bastutraditionen (2020), fiolspel från Kaustby (2021) samt kunskaper, färdigheter och tekniker relaterade till handtillverkat glas (2023) tillsammans med fem andra länder.
Processschema
Steg 1: Förberedelse och inlämning
31 mars 2025: Sista datum inom vilken nomineringar ska vara sekretariatet tillhanda. Filer som tas emot efter detta datum kommer att granskas i nästa cykel.
30 juni 2025: Tidsfrist inom vilken sekretariatet kommer att ha behandlat filerna, inklusive registrering och mottagningsbevis. Om en fil befinns vara ofullständig uppmanas konventionsstaten att komplettera filen.
30 september 2025: Tidsfrist inom vilken saknad information som krävs för att komplettera filen, om sådan finns, ska lämnas in av konventionsstaten till sekretariatet. Filer som förblir ofullständiga returneras till konventionsstaterna som kan komplettera dem för en efterföljande cykel.
Steg 2: Utvärdering
December 2025 – maj 2026: Utvärdering av nomineringarna av utvärderingsorganet
April-juni 2026: Möte för slututvärdering av utvärderingsorganet
Fyra veckor före kommitténs sammanträde: Nomineringsfilerna och utvärderingsrapporterna finns tillgängliga online för samråd med konventionsstaterna.
Steg 3: Beslut
November/december 2026: Kommittén granskar nomineringarna och fattar sina beslut.
Unesco konventionen för tryggande av det immateriella kulturarvet
Immateriellt kulturarv är traditioner, seder och bruk, som har överförts mellan generationer. Till exempel olika former av hantverk, ritualer, musik och berättelser. Dess kan till exempel vara muntliga traditioner, scenkonst, utövande av socialt liv, ritualer och fester, eller information, färdigheter och praktiker om naturen och universum. Immateriellt kulturarv är bortom nationsgränser, ständigt levande och i förändring. Konventionen om tryggandet av det immateriella kulturarvet antogs 2003. Konventionen undertecknades av Sverige år 2011. Institutet för språk och folkminnen ansvarar för arbetet med konventionen i Sverige. Konventionen slår fast att länder som undertecknat konventionen ska göra förteckningar över immateriellt kulturarv för att skapa överblick och ge möjlighet till bättre överföring av kunskap. De länder som undertecknat konventionen kan nominera en tradition eller ett hantverk till konventionens listor.
Det finns för närvarande 730 traditioner från 145 länder på Unesco-listor över mänsklighetens immateriella kulturarv.
